Övriga tjänster

Arrende

Arrenderätten reglerar hyra av mark för olika ändamål. Reglerna finns i jordabalken. I praktiken skiljer man på fyra olika arrendeformer; jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende och lägenhetsarrende. Privatpersoner kommer i kontakt med bostadsarrende, t ex när fritidshus är bebyggt på ofri grund. Anläggningsarrende förekommer i näringsverksamhet när verksamhetslokaler är uppförda på annans mark.

Tillbaka till början »

Arvskifte

Arvskifte förrättas av den avlidnes arvingar och universella testamentstagare. Var den avlidne gift, ska först bodelning förrättas. Efterlämnar den avlidne en sambo och begär han eller hon bodelning enligt sambolagen, ska bodelningen förrättas först. Över arvskiftet ska upprättas en handling om fördelningen av kvarlåtenskapen och som ska undertecknas av delägarna. Handlingen betecknas arvskifte eller arvskifteshandling. När dödsbodelägarna inte kan komma överens kan tvångsskifte istället genomföras av en genom domstol förordnad skiftesman. I och med arvskiftet upphör dödsboet. Dödsbodelägarna behöver inte alltid förrätta arvskifte, de kan istället träffa avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo.

Tillbaka till början »

Avtal och kontrakt

Ett avtal/kontrakt är en överenskommelse mellan fysiska eller juridiska personer och grundar ett rättsförhållande dem emellan. Ett avtal omfattar alltid två eller flera parter. Dess juridiska verkningar är begränsade till avtalets parter. Såväl skriftliga som muntliga avtal är bindande för avtalsslutande parterna. Ett avtal kan vara ensidigt eller ömsesidigt förpliktande, beroende på om bara den ena parten eller båda parterna ska prestera något. Endast den som har rättshandlingsförmåga kan ingå avtal.

Inom näringslivet är det särskilt viktigt att det ingås tydliga avtal mellan parterna och att avtalen görs skriftligen. I ett företag till skillnad från privatpersoner, växlar över tiden de personer som ska genomföra den avtalade aktiviteten och till slut finns kanske inte någon person kvar i företaget som känner till avtalsförhållandet. Det kan då bli en obehaglig överraskning om en motpart plötsligt dyker upp med anspråk i olika avseenden.

Ett avtal har såväl en preventiv funktion som det är tvistelösande. Vid avtalets ingående (avtalsförhandlingen) tvingas man ta ställning till olika frågor som kan vara mer eller mindre obehagliga att beröra samtidigt som parterna kan komma överens om hur en tvist ska lösas om den sedermera skulle uppkomma.

I ett avtal förekommer dels de för avtalsförhållandet specifika villkoren, dels också ett antal klausuler som är av mer standardiserad karaktär, såsom giltighetstid, uppsägningstid, dröjsmålsränta, intrång i annans rättigheter, förtida upphörande (hävning), force majeure, domstol/skiljenämnd och sekretess.

Tillbaka till början »

Dödsboförvaltning

Normalt ska dödsboförvaltningen komma igång så snart som möjligt efter ett dödsfall. Vissa åtgärder måste vidtas omedelbart av någon som har hand om/vårdar boet. Vårdare av boet är oftast den efterlevande maken eller en dödsbodelägare. Dödsboförvaltningen kan även överlämnas att utföras av någon utomstående och som är opartisk i förhållande till dödsbodelägarna. Den som vårdar boet ska förvalta dödsboets tillgångar, ta hand om den avlidnes egendom, tillse att viss egendom är försäkrad, betala räkningar som förfallit till betalning m.m. Syftet med förvaltningen är att man så snart som möjligt ska skifta boet samt avveckla detsamma.

Tillbaka till början »

Fastighetsrätt

Avser frågor där en fastighet är inblandad. Det kan gälla köp och försäljning av fastighet, fel i fastighet, upprättande av kontrakt, köpebrev, frågor avseende förhandling kring hyreskontrakt för bostad eller lokal, upprättande av hyreskontrakt, frågor som kan uppkomma under hyrestiden som t ex störningar, renoveringar, uppsägning m m.

Tillbaka till början »

Fullmakt

Fullmakt innebär rätt att företräda någon annan. Den som lämnar fullmakt kallas fullmaktsgivare eller huvudman. Den som får fullmakt kallas fullmaktstagare, fullmäktig eller ombud. Rätten att företräda annan kan vara begränsad på olika sätt t ex till ett visst område, till ett visst ärende eller till en viss tid. Är fullmakten inte tidsbegränsad gäller den tills den återkallas. I ett anställningsförhållande uppkommer ett fullmaktsförhållande i och med anställningen. Denna fullmakt kallas ställningsfullmakt och innebär att den anställde äger rätt att agera och företräda arbetsgivaren inom det område för vilken denne är anställd, t ex äger en butikskassörska rätt att avsluta en ekonomisk transaktion i anslutning till försäljning av livsmedel till konsument. En annan typ av fullmakt är toleransfullmakten som har sin grund i fullmaktsgivarens passivitet, d v s en person låter någon annan att över tid utföra handlingar för den förste personens räkning utan att denne protesterar. Om någon agerar för annans räkning utan att inneha fullmakt blir handlingen ogiltig om mottagaren inte är i god tro. Är mottagaren i god tro kan han utkräva skadestånd från den som uppgivit sig handla med fullmakt. En handling som utförs för annans räkning utan att fullmakt förelegat kan godkännas i efterhand. Detta kallas ratihabition.

Tillbaka till början »

Försäkringsrätt

Försäkringen är ett instrument som begränsar ekonomisk risk. Försäkringen kan avse att skydda den försäkrade från skadehändelser i förhållande till person och egendom, men även förmögenhet. En försäkring kan också täcka egna aktiviteter av skadegörande karaktär – ansvarsförsäkring. Inom försäkringsområdet förekommer också olika former av kapitalförsäkringar som har till huvudsaklig uppgift att utgöra sparande eller ekonomiskt skydd när t ex familjeförsörjare avlider. Inom försäkringsrätten regleras bl a frågor om vem som är försäkrad, för vilka händelser försäkringen gäller, självrisker, medvållandefrågor och underförsäkring (underskattad risk och premienivå). Inom näringsverksamhet förekommer också olika former av avbrottsförsäkringar.

Tillbaka till början »

Förvaltningsrätt

Förvaltningsrätt är det rättsområde som omfattar myndigheternas skötsel och förvaltning och deras handläggning av mål och ärenden mellan myndigheter och enskilda medborgare eller företag.

Tillbaka till början »

Lagfart

Lagfart är en officiell registrering vid inskrivningsmyndigheten av ett förvärv av fast egendom. Lagfart ska sökas senast tre månader, räknat från den dag då fångeshandlingen undertecknades. Med förvärv avses alla typer av handlingar där äganderätten övergått på annan. Fångeshandling är oftast ett köpebrev, men kan även vara ett gåvobrev, bodelningsavtal eller arvskifteshandling. Ett dödsbo behöver inte söka lagfart annat än när fastigheten ska säljas/överlåtas. Om vid bodelning den maken/sambon som tillskiftas fastigheten redan är ägare, behöver lagfart inte heller sökas. Den som inte söker lagfart i tid kan föreläggas att göra det vid vite.

Tillbaka till början »

Ombud i förhandlig

När man befinner sig i en meningsskiljaktighet av betydelse för det egna välbefinnandet är det sällan tillrådligt att föra sin egen talan. Detta gäller vid förhandling såväl utom som i rättegång. Det är då rekommendabelt att anlita en jurist som biträde. Juristen kan inledningsvis arbeta som sakkunnig bisittare. Går det inte att på ett smidigt sätt lösa konflikten vid förhandling parterna emellan, är det lämpligt att utrusta juristen med en rättegångsfullmakt och får denne därefter biträda i den rättsliga konflikten. Att i förevarande situation låta sig företrädas av sakkunnig är en klok åtgärd, inte minst när parternas styrkeförhållanden är i obalans. Den som anlitar en jurist har ofta - många gånger utan att känna till det i förväg - en försäkring med rättsskydd som till stor del kan kompensera för ombudets arvode och övriga rättegångskostnader. I fall där parterna lever under knappa ekonomiska omständigheter kan den statliga rättshjälpen träda in.

Givetvis finns det situationer där det är tillrådligt med juridisk kompetens i en förhandling utan att en rättslig konflikt föreligger mellan parterna. Sådana situationer förekommer inte sällan i avtalsförhandlingar där det är av största vikt att avtalet blir tydligt och otvetydigt åskådliggör vad parterna överenskommit och inget annat. Vidare ska avtalet vara sådant att under avtalstiden enskilda meningsskiljaktigheter ska kunna lösas utan att hela avtalsförhållandet äventyras.

Tillbaka till början »

Samboavtal

Samboegendom är sambors gemensamma bostad och bohag, som anskaffats för gemensamt användande. Genom ett s k samboavtal kan samborna avtala att viss egendom inte ska ingå i bodelningen eller till och med att bodelning inte ska ske. Avtalet ska upprättas skriftligen och undertecknas av båda samborna för sin giltighet.

Tillbaka till början »

Samäganderättsavtal

Flera delägare kan gemensamt äga en sak såsom bil, fastighet, aktier, obligationer m m. Samtliga delägare måste alltid vara överens om varje åtgärd som ska göras med den samägda egendomen. Varje delägare kan också hindra de andra delägarna från att vidta åtgärder med egendomen. Endast nödvändiga och brådskande åtgärder får utföras utan samtycke från de andra delägarna. Om delägarna inte kan enas om hur egendomen ska förvaltas kan någon av delägarna begära att domstolen utser en god man. Var och en kan också begära att egendomen säljs på offentlig auktion. Det kan oftast vara lämpligt att delägarna upprättar och undertecknar ett samäganderättsavtal, som reglerar frågor kring förvaltningen av egendomen, vilka åtgärder som ska vidtas m m.

Tillbaka till början »

Servitutsavtal

Ett servitut är en rätt för ägare av en fastighet att utnyttja en annan fastighet på ett visst sätt. Servitutet gäller mellan fastigheter. Fastigheten som har belastningen kallas tjänande fastighet. Fastigheten som har rättigheten kallas härskande fastighet. Servitutsavtal ska upprättas skriftligen, antingen som en frivillig överenskommelse mellan fastighetsägarna eller genom Lantmäteriet. Exempel på servitut är rätten att använda någon annans enskilda väg eller ta vatten från grannens brunn.

Tillbaka till början »

Skadeståndsrätt

Skadestånd är den ersättning, som den som oftast uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat en person- eller sakskada, betalar till den som drabbats av skadan. I vissa situationer gäller strikt ansvar d v s ansvar oberoende av uppsåt eller oaktsamhet, t ex gäller detta för ägare till hund avseende skador orsakade av dennes hund. Gällande personskada innefattar skadeståndet ersättning för sjukvårdskostnader och andra kostnader, inkomstförlust och psykiskt och fysiskt lidande. Den som drabbas av sakskada får normalt ersättning från någon sakskadeförsäkring, t ex hemförsäkring. I hemförsäkringen finns också ett rättsskyddsmoment som innebär att försäkringstagaren själv betalar endast en mindre del av arvodet till ett juridiskt ombud.

Skadestånd kan också föreligga i avtalsförhållanden och regleras då vanligen i parternas avtal. Om avtal saknas i frågan finns ofta vägledande lagstiftning. Skadestånd inom avtalsförhållanden är inte begränsat till uppsåt eller oaktsamhet, här gäller i stället principen att avtal ska hållas – pacta sunt servanda.

Tillbaka till början »

Skatterätt

Ofta uppkommer frågor kring skatten i samband med vinst/förlust vid försäljning av bostadsrättslägenhet, fastighet, värdepapper eller företag. Vid separation eller skilsmässa där den ena parten ska överta den gemensamma bostaden alternativt en fritidsfastighet uppkommer frågor kring latent kapitalvinstskatt, som ska beaktas vid bodelningen. Skattereglerna är komplexa och förändras oavbrutet, varför det är väsentligt att anlita en sakkunnig när frågor av någon ekonomisk betydelse ska beslutas.

Tillbaka till början »

Skuldebrev

Ett skuldebrev är en skriftlig utfästelse att betala en penningsumma eller en skriftlig bekräftelse av en penningskuld. Skuldebrev indelas i enkla respektive löpande skuldebrev. Har flera personer undertecknat skuldebrevet, svarar de solidariskt för att innehavaren av skuldebrevet får betalt.

Tillbaka till början »

Tvistelösning

Tvistelösning kan ske på olika sätt. Det vanliga är givetvis att det sker vid förhandling mellan parterna. Om förhandlingsvägen är stängd finns andra alternativ. Medling kan tillämpas om parterna ser att det ändå är en samförståndslösning som bör nås och att låsningen mellan parterna i frågan inte är sådan att den är omöjlig att överkomma. Föreligger en situation där parterna i ett kommersiellt förhållande omöjligen kan styras av en gemensam syn, återstår att lösa tvisten endera i allmän domstol eller skiljenämnd. Det senare kräver att parterna är ense om ett skiljeförfarande. Fördelarna med att låta tvisten gå till skiljenämnd är att det går snabbare än rättegång vid domstol och att sekretess kan vidmakthållas. Vidare kan parterna påverka nämndens sammansättning. En faktor som brukar hållas emot skiljeprocess är att kostnaderna blir högre än vid rättegång i domstol. Vid mindre tvister finns möjlighet att få dessa avgjorda i en förenklad skiljeprocess där också kostnaderna blir mer förutsebara. I familjerättsliga ärenden av karaktären vårdnad etc finns inte möjligheten till skiljeförfarande, utan dessa avgörs vid allmän domstol.

Tillbaka till början »

Underhåll till barn

Båda föräldrarna till ett barn är skyldiga att efter förmåga svara för sitt barns underhåll och bidra till barnets försörjning. Skyldigheten bestäms med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Föräldrar är som regel underhållsskyldiga fram till den dag barnet fyller 18 år. För barn som fortfarande går i skola är föräldrarna underhållsskyldiga fram till den dag barnet fyller 21 år.

Tillbaka till början »

Vårdnad och umgänge

Efter skilsmässa aktualiseras frågor om barns boende, vårdnad och umgänge. Var ska barnen bo, ska den gemensamma vårdnaden upphöra eller bestå, barns rätt till umgänge med den förälder, som han eller hon inte bor med. Båda föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att tillgodose barnets behov av umgänge med den förälder som barnet inte bor med. Föräldrar som är överens kan genom avtal bestämma om vårdnad, boende och umgänge. Ett sådant avtal gäller om det är skriftligt och har godkänts av socialnämnden.

Tillbaka till början »

Äktenskapsförord

Äktenskapsförord är ett skriftligt avtal mellan makar eller blivande makar, registrerat vid tingsrätten, i vilket parterna kan bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara dennes enskilda egendom. De kan även bestämma att enskild egendom ska vara giftorättsgods.

Tillbaka till början »